Jag har alltså inte suttit på en häst på en månad. Är som bekant sjukskriven för muskel- och benvärk samt muskelryckningar i kroppen, något konstigt som läkarna håller på och reder ut just nu. Men tänkte som sagt "va fan", man måste ju få testa i alla fall. Ridning ordineras ju för allt mellan terapi och sjukgymnastik...
Att sitta på en häst igen var sååå välgörande för själen! Gud, vad jag saknar ridningen alltså! Och under tiden jag satt där insåg jag att det inte alls belastade kroppen utan att det snarare var ett ytterst angenämt sätt att förflytta sig på: Rida istället för att gå! Och inte hade jag mer ont på kvällen än jag brukar heller. Mådde bara helt otroligt bra psykiskt!!! Ska fråga neurologen imorgon om jag kan börja rida igen, vad hon tror. Sjukgymnastik och ridterapi eller bara dåligt för kroppen? Kändes inte dåligt igår i alla fall. :) idag har jag ju ont som fan igen men det kunde jag ju mycket väl ha haft ändå. Igår kväll kändes det som sagt rätt ok. :)
Och vad min elev beträffar visade det sig att begränsningen nog sitter i hästen i fråga. Hästen stretchades på stallgången efter lektionen och hade mycket sämre rörlighet i höger bog än i vänster. Inte så att hon skulle ha ont av det, hon gör utmärkt sidepass åt båda håll. men indirect bend snake trail, dvs. Kontraböjning där hästen ganska kraftigt korsar frambenen i vändningen, kräver en väldigt smidig och lösgjord kropp utan någon form av begränsningar. Låsningar, oliksidighet och kort muskulatur visar sig direkt. Det är just därför övningen är så bra: lär hästen att korsa frambenen korrekt, förbereder för en mängd olika rörelser inom westernridningen, tränar ryttaren i att hantera samverkan av hjälperna och ger en smidig, stark och lösgjord häst, alternativt visar var oliksidighet och stelhet sitter.
Jag bara älskar westernridningen alltså. Och fullkomligt älskar känslan av att sitta på en häst igen! :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar