söndag 30 september 2012

Uppstallning på G

Då var det spån beställt från AB skogen! :) kommer hem i början av nästa vecka så sen får hästarna komma in på nätterna igen. Skönt att slippa täcka Amiral och Willies på nätterna och kunna börja ge Nobbe mindre mat så kanske magen krymper lite. Ner till nåt som kunde kallas normalvikt. ;) han äter alldeles för mycket hö just nu. Det är inte lätt att utfodra samma mängd hö till ett gammalt varmblod, en aktiv Quarter och en lättfödd ponny utan att det blir knas någonstans. Antingen får man proppa i varmblodet och Quartern mängder av kraftfoder (vilket man INTE vill göra när de inte ens motioneras för tillfället), eller så blir ponnyn tjock, det säger ju sig självt. Men om några dagar är alltså ordningen återställd, hästarna får komma in på nätterna, slippa geggan en stund, torka upp och få så mycket mat som just den hästen ska ha och behöver. :)

Mockningen då. Jag har saknat den. ;) Är nog inte många som gillar att mocka, men det gör jag. Det är rogivande att gå och påta i spånet medan man lyssnar på P3 på radion. Och så blir det så fint efteråt. Hatar däremot att mocka när jag har bråttom. Det är då det blir som ett gympass också. ;) men går man och påtar på för sig själv utan tidsbrist belastas inte kroppen mycket. Har lätt skottkärra och nära till dynghögen också. Så kroppen ska nog fixa det. Har ju faktiskt en man och en dotter hemma också ifall det krisar. Men det är lite med mockningen som med tvätten, jag är 100% sängliggande innan jag delegerar iväg de sysslorna. :)

Idag ska jag hämta hö. Fint med rundbalar. Bonden rullar på dem och min man rullar av dem. :)

Och så ska jag åka och hålla en westernlektion på vägen hem. Härligt med en dag till då det händer något! :)

lördag 29 september 2012

Trailkurs

Idag har jag alltså varit som åskådare på trailkurs med Marika F. Wallen från Roslagswestern i byns ridhus tillsammans med 15 andra öppensinnade hästmänniskor. Man behöver va öppensinnad för att åka på westernkurs på Åland. Öppensinnad och nyfiken. För det är en sällsynt företeelse på denna ö.

Har sett många olika hästvarianter idag. En drös islänningar, några kallblod, en ponny och ett halvblod. De har varit så duktiga allihopa. Jag hade gärna haft lille Willies med mig där. Satt ett bra tag och funderade på om jag kunde ta honom till ridhuset med grimskaftet genom bilfönstret, sådär som en del islandsmänniskor gör (har jag sett). Men jag tror inte min bil är så lämplig försökskanin för uppgiften, superstylad och superhögljudd som den är... Nå, lade ner det projektet. Kändes inte rätt mot min lilla Willies heller.

Nobbe vill jag inte ta med på kurs just nu. Han är lite pinsamt tjock faktiskt... Fast egentligen spelade det ingen roll idag. Hade blivit för jobbigt för min kropp i alla fall.

Fast nästa gång! Då har jag pålle med! :) för då är jag frisk och mår bra. Så det så.

fredag 28 september 2012

Jag har 57 år kvar att leva.

Slänger in ett sista inlägg innan det är dags att sova. Ska upp tidigt imorgon, på trailkurs! :) Känns otroligt bra att ha arrangerat Ålands första westernkurs för Svensk tränare (så vitt jag vet). Kanske man får upp westernintresset lite på denna ö, det är många som är nyfikna på det men ingen vågar sig på det när det inte "finns" westernridning på Åland. Som sagt äger jag Ålands enda Quarter, vilket säger en del ;) Det finns faktiskt en korsning Quarter-New Forest här på ön också, men den tränas i hoppning och ägaren kallar den "New Forest-korsning". Hade jag haft en sån hade det DEFINITIVT varit en Quarterkorsning istället. ;) Synd och skam säger jag! ;)

Imorgon har det i alla fall lockats 16 pers till Tranviks ridhus för att nyfiket få studera och testa på westernridningens ädla konst i form av en trailkurs. :) ska bli väldigt intressant då jag själv inte heller är så insatt i just Trail, utan mer har satsat på reiningen. Man blir väl ÄNNU mer sugen på att få rida igen efter imorgon kan jag tänka mig....

Har i alla fall ett jätteroligt projekt på gång, vare sig kroppen tänker bli bättre eller inte. Ska träna en kompis och hennes häst i westernridning från grunden. Ska bli så otroligt roligt! :)

Och förresten, klart jag ska bli bättre. Accepterar inget annat. Jag har alltid vetat att jag blir 87 år gammal. Har bara "vetat" det. Och tester där man räknar ut det har sagt det. Och till och med under "anden i glaset" har jag fått det svaret, fast jag viskat in frågan i glaset och inte haft fingret på det själv (vet att man inte ska göra så, men har gjort det ändå, man testade ju det mesta i tonåren). Så då accepterar jag inget annat.

Japp. 87 blir det. 57 år kvar nu. Tro inte att jag har ridit in min sista häst ännu! ;)

Goda hästnyheter idag :)

Det här jäkla vädret som inte kan bestämma sig... Det regnar så man täckar hästarna. Då slutar det. Solen tittar fram, så man tar av täckena och går in, bara för att vända sig om och se att det regnar igen. Typ. Hm.

Idag var alltså en sån dag. Så när hästarna haft täcke och blivit av med dem igen började det såklart regna igen då... Så jag gick ut till hagen med täcken och.... Damdamdam... Svettskrapan!!!

Svettskrapan, som man kan kara bort vatten från hästen med, har varit ett "verktyg" som INTE gått att använda till Willies pga hans onda rygg. Har man försökt använda den har han böjd sig som en banan och flygit i luften. Ajaj...

...så idag provade jag, för första gången på 1,5 år.... Hästen rörde INTE EN FENA! :D så jävla bra garanti på att han inte har ont i ryggen längre! UNDERBART!!! Speciellt då han gick omkull i hagen för några dagar sen, jag blev livrädd att ryggen skulle ha sabbats igen då... Men icke. :D

Avmaskade mina älsklingar idag också. Gick som vanligt bra. Med Willies gick det nästan lite underligt bra också... Behövde inte ens öppna munnen på honom eller ens hålla i huvudet. Satte sprutan i hans mungipa och han stod kvar med munnen stängd och sprutan i mungipan, helt oberörd. Jag tryckte i maskmedlet och Willies tuggade och svalde som om det hade varit godis. "Har du mer, Matte?" Hmmm.... Härlig liten häst det där. :)

Willies sidepull har anlänt till Sverige från USA nu. Bara att betala så kommer det hem! <3

Vill bli frisk och börja rida igen. NU!!!!!

lördag 22 september 2012

Filmen om mitt liv

Mitt liv är som en film.
Början: en lycklig barndom på landet, önskad och älskad av min familj. Lekar med vänner i grannens ladugård, vattenlekar i sjön, camping i trädgården....
Filmen tar en vändning vid 12 års ålder: mina föräldrar skiljer sig. Skilsmässan är inte så upprörande i sig, men det som följer är flera års oroligheter, rättegångar och hot jag inte tänker beskriva här... Tonårstiden är ingen dans på rosor. Fel umgänge, medicinerade depressioner, abort, alkoholiserade pojkvänner, olycklig kärlek, frivillig "hemlöshet"... Märkligt vilka händelser som formar ens liv, som gör en till den man är... Man kan låta sig brytas ner - eller stiga upp ur askan, starkare än någonsinn...
Vändning igen, 20 år gammal: min dotter föds; räddningen i mitt liv. Lämnar hennes far 8 månader senare. Lämnar otroheten, spriten, steoriderna och skitstöveln bakom mig. Flyttar till mamma, sen till min syster, till en kompis osv... Med mitt lilla skrutt med mig. Allt jag har! <3 ekonomin är kass, Amiral är ute på foder, fogden flåsar i nacken, kräver pengar... Jobbar och knatar mig vidare i livet. Dottern växer. Och jag växer som människa.
Ny vändning igen: jag träffar mannen i mitt liv, 23 år gammal, han är bara 18. Det är 7,5 år sedan nu, men kärleken är starkare än någonsinn. Vi gifte oss för tre år sedan. Äger hus, 3 hästar, stall, fina bilar... Och har fungerande ekonomi. Min dotter vill inte se sin far. Men det är OK. Hon behöver inte.

Vad hände sedan? Jo, nån jäkel har pausat denna film. Tryckt på paus och gått därifrån... Ingen Rebecca tränar hästarna, jobbar eller njuter av livet. Istället sitter hon och irriterar sig på musklerna som rycker i hennes ben. Värken i dem, som om de var utmattade, värker, pirrar, ilar... Vid ignorering och ansträngning får hon sprängande huvudvärk. Och regeringens sparkrav gör att utredningar dröjer... Symtom ökar... Sjukskrivning förlängs......        Hästarna förblir otränade i hagen.

Någon har pausat denna film. Det känns som jag vill springa, men kommer ingenstans.... Är livrädd för att någon ska trycka på stand by innan filmen är slut....

lördag 15 september 2012

Drömmer mig bort....

.... Till en värld där det inte finns någon smärta. Ingen oro. Inget gnäll.
Det rycker inte i mina muskler, bränner inte i benen. Jag har full kraft i kroppen.
Springer över en äng med Willies vid min sida. Glädjen fladdrar i bröstkorgen. Willies gör ett bocksprång, vänder på en femöring och nitar framför mig. Vi står och gosar en lååång stund. Jag hoppar upp barbacka och han bär mig hemåt.
Det finns ingen smärta, ingen oro, inget gnäll.
Det rycker inte i mina muskler, bränner inte i benen. Jag har full kraft i kroppen.
Willies frustar nöjt.

Drömmer mig bort till en säker framtid, en frisk kropp, ett aktivt liv.
Nobbe glider fram under mig i en härlig slidestop. Gör en rollback och galopperar vidare. Han har inte en tillstymmelse till utrustning på kroppen, allt funkar ändå. Öronen är toppade och ryggmusklerna känns tydligt under mig.
Jag har en säker framtid. En frisk kropp och ett aktivt liv.

Drömmer mig bort till en värld utan smärta, inte för mig och inte för min häst.
Amiral galopperar med de andra över ängen. Det knäpper inte bär han går. Han är 30 år och har inte ont. Inte jag heller. Det finns ingen smärta, inte för mig och inte för min häst.

Hembesök

Har varit på hembesök till en mycket vacker liten häst idag och visat hennes matte några övningar de kan göra för att förbättra sitt samspel. De har nog allt i sig redan; lyhörd och sammarvetsvillig häst och en hästägare som verkligen vill och bryr sig om sin häst. Det är förbaskat roligt att jobba med sådana par, känner att det går att bygga på hur mycket som helst när känslan och viljan finns. Hästar kan ju allt redan, det är upp till oss människor att få dem att förstå vad vi menar och få dem att VILJA kommunicera med oss så mycket så de håller fullt fokus på allt vi "säger" till dem. Här finns det som sagt stort potensial och får vi jobba på en stund dansar de nog snart utan minsta tillstymmelse till utrustning de med! :)

Blev på riktigt bra humör av att vara där, och drog ut en hel timme över tiden... Hmmm.... :)

Såna elever har jag gärna många av! :)



Det finns ju även de som har väldigt svårt att lära sig tajming och att läsa av sin häst. Frågan är om sådana någonsinn kan lära sig dansa med sin häst. Precis som inte alla ryttare kan tävla OS hoppning på en OS-häst även om de ridit 20-30 år av sitt liv. Känslan, viljan och kunskapen måste alla finnas där. Sen finns det även de som är en naturbegåvning. Som är uppmärksamma på det hästen gör, är tydliga i sitt kroppsspråk, tajmar eftergifter i exakt rätt ögonblick och inte gör det hela svårare än det är. Det är dessa människor som BÖR avancera med sin häst. För de är de som kommer att uppnå känslan jag skrev om i ett inlägg häromdagen.

De andra -de som inte har känslan- kan självklart träna upp den avsevärt och förbättra sitt samspel betydligt, även om de får träna hårdare och längre tid än de som har fallenhet för det. Men, som en jämförelse med hästar kan man ju säga att ALLA hästar (människor) kan tränas upp till Lätt A-nivå i dressyr (få bra samspel med sin häst), men alla har inte förutsättningarna för svår dressyr (dansa med hästen). Oavsett vilken kategori man tillhör, kan man träna, umgås och glädjas med sin häst.

Bli en gladare hästägare. Och framför allt få en gladare häst.

onsdag 12 september 2012

Abrakadabra!

Fick just samtal från en som hade en 1-åring som hon ville jag skulle komma och träna från oktober.... Tänker det ramla in en förfrågan alla dar nu eller? :) känns jäkligt bra kan jag säga! :D

Så nu ska du bli frisk, kroppen. Hör du det? Du behövs här, liksom.... Har svårt att prata med kroppsspråk annars. ;)

Så nu ber jag till gudarna... Messias, Allah, tor och oden, ja alla som månne kan göra något. Gör så läkaren har en diagnos och en lösning imorgon bitti när hon ringer.

Abrakadabra!

Klotter på klagomuren

Är arg på min dumma kropp. :( har ju gjort upp träningscheman för hela hösten till både Nobbe och Willies, tänkte verkligen utvecklas med dem denna höst; rida in Willies, krympa Nobbes mage, träna dem 5 ggr i veckan var.... Och vad för jag? Jo, jag sitter här hemma i sängen med i-paden i knät. Facebookar... Slösurfar... Går ut och fodrar... Slösurfar lite till.... Äter något.... Bloggar... Facebookar igen.....

Så ser mina dagar ut nuförtiden. Jag har dötråkigt, kroppen gör ont och jag blir stressad av att inte kunna träna mina hästar eller åka på jobb. Jag som har betalt ridhushyran för resten av året också, känns ju lite meningslöst att det "tickar på" utan att hästarna sätter en hov där inne... Vill ha ridbana hemma på gården. Då kunde jag leka med dem där, låta dem springa av sig, longera, till och med låta någon kompis rida Nobbe då och då. Då skulle de få sin motion. Men det tar en kvart att gå till ridhuset, och såklart lika länge hem... Och efter den bedriften sitter jag inte ens och surfar längre.

Den största anledningen till att jag inte släpper iväg någon på Nobbe utan mig är att man på denna ö stannar en häst genom att dra den i munnen, och svänger på det sättet också. Det skulle vara VÄLDIGT synd att rida en häst som stannar för sitsen och svänger med neckreining på det sättet... Och vana ryttare lärs inte om på 5 min, ridningen sitter i ryggmärgen och sen sitter man där och drar hästen i munnen i alla fall. Därför vill jag vara med om någon annan ska rida honom. Plus att jag är väldigt rädd om mina hästar och vill veta hur de behandlas också. Under hela ridturen. Kalla mig fånig, men det finns stora fördelar med att va snål på sina hästar kan jag säga! ;)

Willies ska inte heller tränas utan mig. Han litar inte på andra och blir spänd och osäker så fort jag är 10 meter ifrån honom om någon är med. Typ ingen annan än jag har ju hanterat honom i 2/3 av hans liv...

Ok, nu är det självklart inte så att "ingen annan KAN" hantera/träna mina hästar... Det är bara det att jag undviker att andra gör det. Av flera anledningar, som synes. Tittar ut genom fönstret och ser en lugnt betande häst, en som står och dåsar och en som ligger och snarkar utslagen på sidan. Tror ärligt talat inte de lider så mycket av att stå under tiden jag är sjuk. Det är nog jag som lider mest.

tisdag 11 september 2012

Därför gör jag det jag gör

Har en ny elev inbokad på lördag, NH-lektion. :) hoppas vi är på samma våglängd och de är nöjda med mig, alltid lika spännande med nya hästar och människor att träna. :) speciellt då det är en i nuläget främmande person, på främmande plats och med främmande häst!

Detta är alltså då en som har en del NH kunskaper sedan tidigare och som inte har problemlösning som mål, utan ville konsultera mig för att få bättre kontakt och samspel med sin häst. Känns så jäkla bra när man får creds för det man gör, speciellt när folk snackar och ryktet låter så bra när det når fram så folk hör av sig och vill se vad man kan göra för dem och deras hästar. :)

Varje häst jag kan hjälpa med problemen de har med människor, varje människa jag kan hjälpa få bättre samspel med sin häst, varje häst och människa jag kan påverka i en bättre riktning, varje människa som VILL förbättra kommunikationen med sin häst och inte bara se "den" som "hästen" utan som en bästa vän... VARENDA EN AV DEM får mig att känna att det jag gör har en mening. Att det är viktigt. Och framför allt BRA! Och de får MIG att må bra! Glada hästar ger glada hästägare. Och vice versa. :)

Mina guldklimpar där ute i hagen är alla självklara delar av mitt liv. De är inte en hobby, inte en "lyxpryl", inte ens bara mina bästa vänner... De är en del av mitt LIV, min familj!

Om jag lyckas förmedla det jag känner när jag kramar om gamla Amiral, andas in Nobbes doft i mina näsborrar, ser Willies backa till mig så fort jag stannar eller ser alla hästar komma dundrande mot mig i full galopp... Om jag lyckas förmedla en bråkdel av den känslan till en enda människa... Då har jag gett något som är helt ovärdeligt i livet. Sann vänskap, lyckopirr, glädje, självförverkligande, empati, inspiration, känsla.....

Och framförallt: en lyckligare häst.

Det surrar i knutarna....

Fler och fler hör av sig och vill ha min hjälp med sina hästar.

Kurser
Ridlektioner
NH-träning
Praktikplats

Det är nog bara så... Att när jag blivit frisk knatar jag iväg och öppnar företag. Förverkligar min dröm! <3 har bara 61% tjänst på mitt jobb så jag har 39% jag kan fylla med ett företag utan att jobba ihjäl mig.

Man ångrar oftare det man inte har gjort än det man har gjort. :)

måndag 10 september 2012

Behöver råd!!!

Hoppsansa, här får man PR så det heter duga! :) blir väldigt positivt överraskad när man ramlar över en stor hästsida på ön och ser både den ena och den andra göra reklam för mig när det gäller hästhantering och problemlösning. :) ju fler man har kunskapen och förmågan att hjälpa desto bättre! Men lite nervös blir man såklart, fler och fler "elever" innebär högre krav... Och får mig mer och mer att inse hur mycket lättare det skulle va att ha ett företag inom detta, istället för att va en "doldis" som idag... Men så fort det heter "företag" blir jag nervös. En hel del att hålla reda på där du, sen blir det rätt dyrt också att anlita en när det ska in en massa skatter och grejer i priserna. Ett företag driver man inte ideellt....

Sen fick jag för övrigt en förfrågan om lektioner igen idag också, lika roligt det! :) men samma problem där igen då... Har inget företag. Och vet inte om jag vågar starta upp nåt heller.

Det krävs kundkrets, dock inget startkapital, när det är ett tjänsteföretag. Det krävs tid. Jag har ingen utbildning inom hästhantering, är endast självlärd, och även om det man gör fungerar vill folk ofta se ett papper på att man har utbildning på området. Det är lite knäppt egentligen, man kan plugga till t ex läkare, ta examen med dåliga betyg och ändå få kalla sig leg. Läkare fast man egentligen inte kan så mycket, i alla fall inte jämfört med de som har bra betyg, och framförallt inte jämfört med de som kan TA MÄNNISKOR! Och så finns de de som min mamma t ex, som bara är primärskötare (föregångaren till närvårdare), men som sjukskötare och även läkare ber om råd för att hon är så kunnig.

Det företag jag i så fall skulle driva (på sidan av mitt ordinarie jobb) kräver att man felfritt kan producera de tjänster man erbjuder, men även en STOR dos psykologi, socialkunskap, pedagogik (tusen tack, sosexamen! ;) ) samt drivkraft, engagemang, tid och tålamod. Orkar jag? Vågar jag? Är jag dum om jag låter bli?

Det är långt till USA....

Nobbe har tappat en baksko. :( de faller alltid av en eller ett par lagom tills det börjar bli dags att sko honom igen verkar det som. Min hovslagare tycker att han kunde skos mer sällan än han gör, för hovarna växer inte så snabbt och är hårda och bra kvalite', men när de har gått ca 7 veckor... Ja, då kliver han helt enkelt ur dem och säger "BYT!" ;)
Är väl inte hela världen just nu egentligen, det är mjukt i marken och jag är sjukskriven så han står ju ändå nu, men ändå! Vem skulle vilja gå omkring med en sko på sig liksom? Om man nu ska jämföra med nåt mänskligt.

Fick mail från Highridge förresten. Sidepullet jag hade beställt till Willies var slutsålt! ;( Men de skulle beställa efter åt mig från USA, skulle ta tre veckor, men den som väntar på något gott... :)


söndag 9 september 2012

Inställd hästträning :(

Beställde ett nytt sidepull till Willies idag från Highridge. Ett helt i läder, gjort i USA; kastanjefärgat med svart flätad nosrem. Ser fram emot att få byta ut hans gamla, dock fullt fungerande Quarter Canyon sidepull mot det nya. :) Det kanske var lite det där med girighet igen nu då, han har ju faktiskt ett redan. Men jag har som sagt blivit lite kräsen.. Vill ha ett i mjukare läder.

Nåja, har insett att jag prioriterar kvalitet framför kvantitet. Äger hellre färre grejer jag faktiskt använder av superkvalitet än har en massa halvbra saker som ligger och skräpar överallt. Säljer grejer från stallet utav bara helskotta nu. :)

Tänkte sätta upp bild på nya sidepullen här, men ipaden är inte med på noterna. Kanske slänger igång datorn nån dag och fixar det. Typ när sidepullen kommit eller så! :)

Är trött på att va sjukskriven nu. Suuugen på hästträning! Och nu är dottern sjuk också, influensa... Så Willies träning blir inte av imorgon, då min man jobbar och jag behöver va hemma med min stackars dotter. Therese skulle ha kommit och allt. Tusan! :( Nå, han lär knappast lida så mycket av att mest bara gå i hagen ett tag igen...

Mina hästar är hiskeligt högprioriterade i mitt liv. Men dottern går alltid först! <3

lördag 8 september 2012

Jordens undergång

Tog fram viktbandet idag..

Amiral har blivit av med semesterkulan på magen, är i riktigt lagom hull.
Willies har tappat hälften av sin semesterkula.
Nobbe har på något konstigt sätt gått upp ännu mer.

Ändå går hästarna i samma hage och äter samma mat; det lilla gräs som finns i vinterhagen samt stödfodring med hö.

"Får ta till drastiska åtgärder", tänkte jag och byggde upp beteshage i trädgården. Nobbe kan inte va ensam, så Amiral och Willies fick beta i skift; Amiral 3 timmar och Willies 1,5. Nobbe fick nöja sig med vinterhagen + hö, och han var INTE imponerad! Han skrek både det ena och andra åt mig och var uppenbart sur och förundrad över vad han gjort för illa som inte fick komma ut och äta gräs. Kände mig väldigt elak, men vad gör man när Nobbe är hälsovådligt tjock för tillfället... Bantar man får man nöja sig med mineraler och hö ett tag. Nu blir det skiftesbete för de andra en period...

Just när de ätit sitt kvällshö hände det något mycket märkligt. Plötsligt blåste det upp, blev typ Tornado. Himlen blev knallgul och världen fick ett läskigt, orange sken. Det började ösregna för att gå över i hagel. Hästarna började springa i hagen. Allt var över på några minuter, sedan var allt lugnt och stilla igen. Ärligt talat blev jag rätt rädd.... Jordens undergång på kommande??? :/ Läskigt!

fredag 7 september 2012

Sjukskriven :( :( :(

Satansjävlaskit rentutsagt. INTE kul att inse att kroppen inte klarar samma tempo som viljan... :(

Läkaren gav mig två alterntiv: läggas in på sjukhus för utredning eller ta emot den sjukskrivning hon har velat ge mig hur länge som helst. Pest eller kolera? Blev alltså sjukskriven till slut.

Tänkte att hon säkert vet bäst, läkarutbildad som hon är och allt ;), så jag tänkte vila nu då! För TÄNK om jag faktiskt blir VÄRRE av att va i farten när jag har ont, även på sikt! Kanske lika bra att ta det lite lugnare då....

Happ, två dagar nu har jag alltså bara varit stilla, inga hästar tränade. :( var till stan och tog nya blodprover igår, och till stan igen idag; sålde lite hästgrejer jag inte längre behöver samt köpte världens coolaste svart/rosa lamicell transformer ridhjälm, så mycket mer än så har jag inte gjort på två dar! Än är det åtminståne INTE någon förbättring, har mer ont nu än tidigare tycker jag... :(

Ta det lugnt är inte min starka sida. :(

torsdag 6 september 2012

Utnämning av "dagens rodeohäst" går till.....

.....AMIRAL!

Tro det eller inte, men gamla, stela gubben med artros och bockbenta ben har just visat att hans dagar inte är ned för räkning ännu!

Jag har en mindre extrahage som hästarna har fått gå och gnaga höstgräs i det senaste dygnet. När de slutat tugga stod de mest och hängde med öronen rakt ut... TRÅÅÅKIGT!
Idag, ett dygn senare, släppte jag alltså tillbaka dem till deras enorma vinterhage. Först lomade de iväg ner till andra ändan... Sen hördes det ett dundrande och som ett skott kom Willies bockandes i full fart, efter kom Nobbe, i lika snabb fart och lika ivrigt bockande, och sist kom Amiral! Har nog aldrig sett honom så tokig under alla 11 år jag ägt honom! Som en unghäst stormade han på och slog nästan knut på sig själv i sina bockningar och sparkar. Han som brukar komma SKRITTANDES efter de andra! Men nu jävlar, visade han vad han går för! :) Det värmde i hjärtat kan jag säga: kvittot på att det inte är så att jag är egoistisk som har honom kvar trots sina leder, utan att han fortfarande är full med livsglädje och trivs otroligt bra med det liv han lever! <3

HÄRLIGT!:D

onsdag 5 september 2012

Ridit Willies igen. :)

Therese kom över idag. Hon satt på Willies rygg i skritt och trav medan jag tränade honom från marken. Sen tränade vi hjälper en bra stund. Styrning, igångsättning och halt. Willies var jätteduktig men tyckte det var mycket att fundera på, han tyckte det gick lite långsamt också emellanåt. Dessutom var det en massa hästar i hagen utanför ridhuset som gick av och an och frustade, vilket gjorde Willies lite spänd stundvis. Men det gick bra i alla fall. :)

På slutet skulle Therese leda honom en stund, men Willies ville inte lämna matte kvar,vände och vred sig och ville inte gå ifrån mig. Då satt jag upp, Willies försökte backa till mig som förut men vi fick honom att gå fram och då rörde ju jag mig också framåt, så då gick det bra. Skrittade en stund och hoppade sedan ner, det var redan mycket att smälta för lille Willies, med all hjälpträning och allt.

När vi kommit hem var det tydligt att Willies var trött i skallen efter allt nytt. Han blir det, han var lite trött redan när vi började på grund av skoningen igår, är jobbigt för honom att lära sig nya saker och ta in grejer som är psykiskt tunga för honom. Nu har han stått och sovit i hagen i ett par timmar medan de andra går omkring i andra ändan och betar, hihi. Att det kan va så ansträngande med träning fast man inte springer och inte jobbar i mer än en halvtimme. :) fast det är ju iofs lite likadant med oss människor. Minns när man satt och räknade matte i några timmar, blev ju helt slut efter det!

Slut känner jag mig nu också för övrigt. I hela kroppen. Det värker i benen och rycker i musklerna. Önskar läkarna kunde skynda på lite med sina utredningar så man blir hel igen snart. Känner att läkaren snart får sin vilja igenom ochfår ge mig en sjukskrivning... Fast jag inte vill det.

tisdag 4 september 2012

Willies skodd runtom! :)

Idag kom världens tålmodigaste hovslagare Malin och skodde Willies bak. Inte var det lätt men behövde i alla fall inte sederas för första gången på ett år! :D så klara framsteg även där! :)
Det fanns typ inget att verka på den hoven som saknade en sko, på två veckor har han lyckas nöta ner det som växt ut på nästan två månader. Så han behöver skor, lille Willies.

Nu sitter det skor på alla fyra igen. :) imorgon kommer Therese, hon har inte varit här sen i våras men ska få vara med några gånger till så jag kan jobba honom från marken med ryttare på ryggen, är lättare att lära in att styra och stanna om man är två.

Och så ska jag ta upp Nobbe till ridhuset en sväng också, träna tempoväxlingar och övergångar samt jobba honom på volterna.

God natt, alla bloggläsare! :)

Det långa hästtestet

Alla hästtokiga fyller i det!
Detta är dock modifierat och nerkortat! ;) Otroligt löjligt men bra tidsfördriv.

~ Hästarna ~
Hur många älsklingshästar har du haft: ca 6 st.
Vad hette alla dom hästarna: De som betytt mest för mig är Freddy (Oldenburgare), Rökkva (Islandshäst), Austri (Islandshäst) och självklart mina egna Willies (Quarter), Nobbe (Haflinger) och Amiral (Svnskt Varmblod). Willies har (hittills) varit den häst som påverkat mig allra mest. <3

~ Utrustning ~

Hur många
ridbyxor har du: 3
hjälmar har du: 1
spön har du: 1
ridvästar har du: 0
ridskor har du: 2
ridstövlar har du: 1
grimmor har du: 3
täcken har du? 19
Vilken färg var dina första ridbyxor: Beiga
Vilka färger har dina nuvarande ridbyxor: svarta, bruna och svarta med beige skoning
Vilken färg var din första grimma: minns inte

~ Vad har du gjort inom ridningen ~
Hoppat [x]
Ridit dressyr [x]
Skänkelvikning [x]
skolor (öppna och sluta) [x]
Galopperat [x]
Piaff []
Passage []
Tölt [x]
slidestop[/]
sidepass [x]
spin [x]
Hoppat utomhus [x]
Badat med häst [x]
Ridit på egen hand [x]
Testat voltige []
Suttit på en häst som skenat [x]
Tappat kontrollen över hästen helt []
Ramlat av [x]
Bakdelsvändning [x]
Framdelsvänding [x]
Ridit dressyrprogram [x]
Tävlat i hoppning []
Tävlat i dressyr []
Tävlat i fälttävlan [ ]
Tävlat i någon annan kategori [x] Om ja, vad? Galopp.

~ Hästraser ~
Jag har ridit...
ett varmblod [x]
en blandras [x]
en welsh [ x]
en tinker [x]
en shire [ ]
en Quarter [x]
en connemara [x]
en dartmoor [ ]
en haflinger [x]
en islandshäst [x]
en shetlandsponny [x]
en frieser [ ]



~ Din ridning ~
Rider du på ridskola: nej
Isåfall, hur många gånger i veckan: -
Har du medryttarhäst/ponny: nej
Isåfall, hur många gånger i veckan: -
Har du häst/ponny på foder: nej
Hur ofta rider du honom/henne isåfall: -
Har du medryttare på honom/henne: -
Har du egen häst: Ja, 3 st
Hur ofta rider du honom/henne: Rider totalt ca 5-6 ggr/vecka
Har du medryttare på honom/henne: -
Har du tävlat med någon av dessa hästar: -

~ Dina avramlingar ~

Hur många gånger har du ramlat av: ingen aning, men inte så många. 10-15 kanske?
Har du ramlat av och skadat dig allvarligt: Jo, har krossade utskott nere i ryggraden och lätt skadat knä från en ridolycka för ca 14 år sedan. Men ramlar av så sällan, är minst 10 år sen sist.
Brukar du skratta eller gråta när du ramlar av? beror nog på omständigheterna

~ Upplevelser till häst ~

Har du ridit långritt med övernattning: nej
Har du ridit långritt med fika: ja
Har du ridit islandshästar på turridning: ja
Har du gått på ridläger: ja
Har du ridit utomlands: Ja
Isåfall, vart någonstans: Sverige
Och hur var dom hästarna/hästen, och hur var stället: ett var skabbigt, mörkt och trångt; var och provred en häst. Ett annat var fint, red en stor och duktig Quarter som kunde typ allt. Har ridit i Sverige fler gånger men dessa är de senaste
 
 

måndag 3 september 2012

Snake-trail... Vill du veta vad det e?

Red Nobbe i ridhuset idag. Tränade med hackamore, mest i skritt och trav, tog endast en liten galopp. (Inga bocksprång idag, hähä.) :) Tränade tempoväxlingar, halt och back, voltarbete samt lite snake-trail. Nobbe jobbade som vanligt på i fin form utan speciellt mycket tygel, behövs bara en förhållning kombinerad med skänkel då och då för att han ska hålla formen på lång tygel och en hand. Var väldigt lätt att styra med sits, skänkel och neckreining. Är så härligt med en häst som tvärstannar för sits och röst på direkten oavsett gångart. :) och som man styr mer eller mindre med tanken.

Behöver finslipa tempoväxlingarna för sitsen, dock funkar ett steg-stop fint. Och mer snake-trail. Men detta hör som sagt till mina grundövningar med häst, så dessa lär vi fortsätta knata då och då forever and ever...

För de som inte vet kan jag ju snabbt förklara vad snake-trail är. Man ställer ut koner och rider zick-zack mönster med hjälp av dem, går även utan koner men är enklare med. Idag hade vi dock inga.
  1. Direct bend snake trail: böj hästen i rörelseriktningen.
  2. Kontraböjning: man böjer hästen från rörelseriktningen när man byter riktning.
  3. Bakdelsförflyttning: man flyttar runt bakdelen till den nya riktningen.
Dessa tre olika delar kombineras sedan fritt. Speciellt kontraböjning är suverän träning för smidighet, korsande av framben och framtida rörelsemönster, t ex spin. Men är också svårast att utföra.

Imorgon ska Willies skos bak. Wish me luck. ;)

söndag 2 september 2012

Euforiskt lyckorus!!! :D

Denna dag är en STOR dag! <3 :)

Löslongerade Willies i ridhuset, full med energi, bus och bocksprång, när Corinne ringde mig och sa att hon var på väg ut till mig. Willies fick springa av sig lite till och så gick vi hem, mötte Corinne på vägen. Gick hem med Willies och satte på sadel och träns, sen skuttade Corinne upp. Willies är inte påsutten på 4 mån. Och har bara blivit pååkt av Therese förut. Så det var intressant att se hur det skulle gå... Naturligtvis trodde jag ju det skulle gå bra! ;)

Det finns tre skäl till att jag bara har suttit på Willies och inte ridit honom, utan haft Therese på hans rygg istället.

  1. Willies är osäker på andra och har behövt mitt stöd på marken
  2. När jag har satt mig på har han velat backa till mig, som han gör från marken.
  3. Jag har sett hans rodeosprång... De har satt sig i mitt minne. Och jag är inte självmordsbenägen
Nåväl, Willies gick så snällt med Corinne på ryggen, så på hemvägen bytte vi plats och jag red honom istället. För första gången ever! Speciell känsla, det finns ettså brokigt förflutet med smärtor, osäkerhet och samarbete.... Vägen hit har varit lång för oss båda och försvårats av omständigheter vi inte kunnat undvika.

Men nu kom den alltså! Jag har ridit Willies. NU KÖR VI! ;)

Heta, arbetsvilliga hästar

Igår var jag på en promenad med Willies, som verkade ha raketer under hovarna. Han hade ingen lust att skritta så han började trava titt som tätt. Varje gång han gjorde det stannade jag, för då nitar ju Willies med. Hade han för bråttom iväg igen, backade vi några steg innan vi gick fram och så höll vi på. Ivern var dock rätt stor i halterna, en gång fick hans bakdel eget liv och han stod och bockade på stället. Ivrig häst, det där...

I övrigt gick det jättebra. Tränade på att få honom att ge efter för tryck genom att sänka huvudet för en mjuk förhållning i grimskaftet när han höll huvudet lite högt, för att vänja honom vid att söka sig framåt-neråt, vilket gick jättebra. Han nickar till lika fint varje gång för minimalt tryck. Sen FICK han trava en stund vid hand också. Han hade lite bråttom men skötte sig ändå rätt bra.

--------------------

Idag har jag tömkört Nobbe längs vägen eftersom ridhuset var bokat. Härligt att kunna tömköra i trav medan man själv bara går, det är verkligen fördelar med att kunna reglera tempot så mycket utan att tappa takt och energi. Dock fick han nåt ryck och stack en gång men var inte så svår att få stopp på, det var tydligt att han stack för stt han var busig och hade roligt och inte för att slippa undan eller nåt sånt. Tränade även en del skänkelvikning, sluta mm och han jobbade på bra och i fin form. 45 min senare tyckte han inte vi var klara ännu utan knatade i rask takt förbi vår infart trots att jag ledde honom då och svängde hemåt... Det är kul med hästar som älskar att jobba! :)


lördag 1 september 2012

Girighet... En av världens sju dödssynder, del 2

Fick hem nya hästprylar på posten igår, bland annat ett hackamore, back on track frambensskydd och ett nytt stalltäcke. Och en massa annat smått och gott... Scratch-patch, reflexväst, thermoleggings, hovfett, torrshampo i sprayform....

Har en massa hästgrejer till salu igen också, passade på att städa stallet och rensa ut grejer som inte passar/behövs... Inte klokt hur hästmänniskor omsätter prylar egentligen. Förut köpte jag grejer som tusan som jag egentligen knappt behövde. I dagens läge byter jag snarare ut dem mot saker av bättre kvalitet. Därmed inte sagt att det är skitkvalitet på de grejer jag säljer heller, snarare att mina krav har blivit väldigt höga med åren...

Har några grejer kvar på min önskelista...
Nytt sidepull
Ny tömkörningsgjord i läder
Nya tömkörningstömmar i läder
Ny westerngjord till Nobbe
Och två nya träns....

Men bråttom är det inte. Det är som sagt bara en av de sju dödssynderna som talar. GREED.... Always.