Var ju till neurologen igår och undersöktes. Testen visade på en onormalt snabb uttröttning i musklerna, främst i benen. Jag nämnde att jag har hästar, och innan jag ens hann fråga om det, ORDINERADE hon mig "häståkning" som vardagsmotion. :D LYCKA!!! Lugn ridning skulle snarare underhålla musklerna än belasta dem. Men hon rekommenderade att "åka häst" på snälla, lugna hästar, så inridning av unghäst med tillhörande promenader till och från ridhuset var tydligen overkill... Nå, Nobbe slipper i alla fall sin husarrest nu. Och jag också. :)
Igår var det dock inte tal om att sätta sig på en häst. Undersökningen hos neurologen kändes som värsta träningspasset så musklerna hade fått sitt för den dagen. Men idag kände jag mig bättre, och det var alltså dags för premiären av min ordinerade sjukgymnastik. :) lite spännande var det allt då hästen stått drygt en månad i hagen, PIGG häst var väntad.
Men Nobbe skötte sig alldeles förträffligt! :) lite som när Michelle rider på honom, lugnt och försiktigt. Kanske han kände att jag inte är helt i skick. Han är inte dum, Nobbe. <3 inte ett enda troll såg han i skogen och han skrek inte ens tillbaka då Willies ropade på honom, fast han brukar gå och skrika efter de andra halva vägen då vi inte varit ut på länge. Knäpptyst och med toppade öron skrittade han på och lydde minsta signal. Underbara häst!!! :)
Red en runda som tar 40 minuter, men den var tydligen för lång. En halvtimme gick jättebra men de sista 10 minuterna var rätt plågsamma för benen. Nu efteråt kryper och rycker det överallt i dem men det gör inget. Svävar liksom lite på moln just nu. När jag ÄNTLIGEN får sitta på hästryggen igen!! :)
Tänk, vad lite som behövs för att göra en hästtjej glad. En skritt-tur i skogen till exempel. ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar