Det har varit klent uppdaterat här den sista tiden... Men det betyder ju inte att inte livet går vidare här :)
Har inte fått någon direkt diagnos på mitt tillstånd, men väl en tänkbar förklaring! :) eftersom alla neurologiska dödliga och handikappande sjukdomar nu har uteslutits har jag, efter lite "tigga och be", fått tillåtelse att börja jobba igen! :D ännu bättre är att jag slipper den dyra fysioterapin när jag jobbar, eftersom läkaren tyckte jobbet skulle vara väl tillräckligt för mig. Jobbar 61%, därför var det ok, 100% hade de inte gått med på innan jag är helt bra igen. Men KLART bättre har jag blivit! :)
Så vad har jag för fel då?
Jo, läkaren sa att jag antagligen har haft någon infektion i kroppen som satt sig på muskler och nerver och som kroppen själv håller på och tar hand om. Så vi diskuterade tänkbara orsaker en stund, tills det slog mig: den håliga visdomstanden jag drog ut i somras! Jag hade en visdomstand i överkäken med en stor "krater" i, som jag gått med ett tag, för den gjorde inte ont eller så... Och tandvård är DYRT... Men så fick jag enorm tandvärk i nedrekäken på samma sida en dag och var tvungen att åka dit. Tandläkaren röntgade både över- och underkäken och konstaterade att det var visdomstanden i överkäken som gav verken i underkäken (det går tydligen nerver däremellan). Han drog ut den och sa att det säkert tar någon vecka innan tandvärken i nederläken försvinner helt. Detta var i juli/augusti och jag hade alltså haft mina symtom ca 2 månader då, men inte så starka sådana.
Värken i underkäken försvann dock inte på någon vecka. Det tog över 2 månader innan jag en dag plötsligt insåg att jag börjar kunna tugga normalt på tanden som gjort ont igen. Och när jag tänker efter så var det ju ungefär i samma veva som benvärken och även muskelryckningarna började minska.
Så antagligen sitter förklaringen just där... I en bråkig, hålig visdomstand som skickat ut bakterier i nervsystemet. Tänderna är viktigare än man tror. Jag har ett ännu värre exempel på en man jag kände som hade tandvärk ett tag. Ett halvår senare begravdes han. Tanden hade gjort så det hade kapslats in en varböld i hjärnan, och trots många operationer, eller kanske just därför, lyckades inte kirurgerna i Åbo fixa detta. Det kanske inte är helt vanligt att man dör av tandvärk och kanske inte heller att man får symtom på allvarliga neurologiska sjukdomar som sitter i ett halvår, men som ni hör händer det.
Så vad vill jag säga med detta? Sköt om dina tänder. De kan ge mer problem än du kanske trott.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar